Sen jag fick barn så har jag ojat mig så mkt för om mina barn ska få kompisar. Kanske för att jag själv inte alltid haft så många, eller så bra kompisar. Jag har aldrig haft en bästis som bara var min och man visste att man kunde lite på den människan. Men nog om det. Nu har min oro för mina barn om de ska få kompisar nästan blivit lite jobbig
Lovisa bytte dagis och det var iof jobbigt men en bra sak var att hon faktiskt fick en bästis, ngt hon inte hade på förra dagiset.. Nu ska de flytta.. jättelångt härifrån! Jag började nästan gråta när jag fick reda på det. Nu kommer Lovisa vara ensam tjej i 2008-kullen. Alltså hon ska börja skolan och vara ensam tjej. Inte i klassen såklart men själv från förskolan. Jag har så ont i magen när Lovisa till hösten kommer förstå att Molly inte kommer tillbaka mer. Fy f.n. När jag berättade för Lovisa att de skulle flytta o att de inte skulle gå på samma dagis blev Lovisa så ledsen..Hon tycker så mkt om henne och de leker bra ihop, bråkar en del också iof.
Idag var de sommarfest på dagis och Lovisa och Molly sprang omkring som de 2 busungar dom är! De var så kul att se men också smärtsamt. Båda jag o M mamma fällde en liten tår tror jag när vi pratade om hösten och hur den kommer att se ut!
Min ångest är, jag hoppas Lovisa inte får det som jag. Projektion tror jag det kallas inom psykologin. Jag är rädd att hon ska bli som jag..
Gotlandssommarens highligts
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar