Heeej!

fin video!

Kanske är det så här jag och Mr Palmér ska tåga in i Bromma kyrka den 24 April??

Ja tänk vilket jobb jag har.. Så nära livet och döden. Idag miste ett barn sin förälder. Fy tusan. Gråtet och skriket det stannar kvar en stund efter man gått hem. Det berör, men på ett bra sätt. Jag tycker det jag gör är så fantastiskt meningsfullt och viktigt. Jag har hittat rätt känner jag. Trevliga kollegor, bra chefer, fin miljö! Lugnare tempo fast ändå mkt medicinsk tekniskt. Får beröm av kollegor och cheferna. Att jag passar in och att de ser att jag är flitig och bra med patienterna. Det är det lilla som gör att jag trivs. Tänk så mkt ett litet positivt ord betyder. Det kostar ju inget att säga det men det är så många chefer som aldrig säger det där lilla extra..

En av mina vänner har det jobbigt just nu. Sänder varma tankar till denna person och önskar att jag kunde ta en liten del av smärtan..

Lovisa går snart.. det har vi iof sagt länge men nu tar hon några steg själv. Hon härmar mkt av det vi säger. Just nu tycker hon det är väldigt roligt att gnugga näsa med varandra. Hon tycker också det är kul att peta på sin mors tjocka mage och sen på sin egen. Vår sötis!! Jag hoppas jag får stanna i ditt liv länge Lovisa!!